Löst litterärt stoff

I telefonens anteckningar samlar jag löst litterärt stoff. Det kan vara sånt jag hört, läst eller känt som jag skriver ner och som kanske någonstans och någon gång blir till någonting.

Här kommer en mycket exklusiv inblick i vad som göms bland anteckningar just nu:

När någon dör förlorar man en blick på sig själv.

Jag kan ha hört eller läst den formuleringen någonstans ... minns inte riktigt. Men det är en känsla som jag återkommit till och som nu fått ord, känslan växte speciellt när min mormor gick bort och en sorg växte en tid efteråt att ingen skulle se mig med mormors ögon igen. Den blicken mormor hade på mig finns inte mer. Det hon såg hos mig ser ingen annan. Och eftersom jag inte har någon mor- eller farförälder kvar i livet så finns det ingen längre som har blicken på mig som ett barnbarn. Den känslan har stannat kvar hos mig och jag har fäst mig vid den i skrivandet av "Ölandstokar och nollåttor".

Han skavde bort mer och mer av mig ...

En anteckning jag skrev på spårvagnen mitt i natten på väg hem. Detta ska nog plockas in i ett skrivprojekt som jag har haft parallellt under några år och som kanske ska bli någonting en dag.

På alla mina hjärtslag.

Ett citat från boken "Världens mesta Ester" av Anton Bergman som jag tyckte så mycket om. Mycket läsvärd bok för övrigt.

Månskensbonde.

Hörde ordet och gillade ordet. Tänkte att detta måste jag trycka in i en text vid lämpligt tillfälle.

Sparris! Men detta är ju inte sparris!

Kom-ihåg till en kul scen som utspelade sig när jag och mamma skulle köpa grönsaker, scenen tänker jag oredigerat ta med i "Ölandstokar och nollåttor".

Lämna kvar godisbitar i godisskålen.

Tänker att det är typ den gulligaste kärleksförklaringen, att spara någons favvogodisar i godisskålen. Tanken slog mig när det absolut motsatta hände mig en gång då en kille sparade absolut noll av mina favvogodisar utan åt upp dessa själv och tycktes inte ens tycka att ett fifty-fifty-upplägg var rimligt. (För övrigt är det orimligt att det ens finns goda och inte goda godisar i en lösviktspåse där man valt innehållet själv, men det är en helt annan grej.) Detta är en scen jag ska ta in i någon text vid lämpligt tillfälle.