Seriöst Förlag har blivit Seriöst

Nu har det hänt någonting. Något värt att fira. Nu har Seriöst Förlag blivit bara Seriöst och är nu mer än ett bokförlag.

För när man stänger en dörr, öppnas ett fönster.

Det är vad som hänt.

Det som hänt var att jag först stängde en dörr och när man stängt en dörr, ja då får man kanske vara beredd på att först sitta en stund i ett ganska mörkt rum innan fönstret öppnas. Den situationen utifrån sett kanske mest ser ut som om det sitter någon passiv i ett mörkt rum, som inte fattar att det finns en dörr ut.

Men jag väntade ju på fönstret. Jag visste att det fanns ett fönster.

Det är som att spela kort med någon som väntar länge på sitt nästa drag och du kanske börjar undra om den någon glömt att det är dens tur eller kanske glömt vad ni ens spelade eller kanske är på väg att somna. Jag är den någon. Men jag har inte glömt, nej jag sov inte heller. Istället har jag tänkt igenom och planerat mitt nästa drag noga för jag ville att det skulle bli ett avgörande.

Så känns det nu. Att jag har gjort någonting avgörande.

För mig är det som om livet slagit runt ett helvarv och jag har landat på fötter precis där jag vill vara. Inför 2020 gav jag nämligen ett löfte till mig själv om att leva ut och ta tillvara den potential som finns i mig. Jag tänkte på det som i termer av att blomma ut.

Det är vad som händer nu.

Så välkommen till en ny hemsida, till seriost.se som reflekterar en glimt av det nya och det kommer mera, ja jösses vad det kommer mera! För nu när jag snart går in på ett trettonde år som egenföretagare gör jag det inte längre med ett bokförlag som basverksamhet, inte med ett bokförlag som jag har visioner eller planer för.

Det var nämligen bokförlagsdörren som jag bestämde mig för att stänga.

Jag vill inte driva bokförlag mer.

Inför 2020 gav jag nämligen mig själv ett till löfte: bara anta utmaningar jag är pepp på, gå dit lusten tar mig. På ett vis har jag följt Marie Kondos städfilosofi, jag har lyft på varje del i livet och tänkt does it spark joy? När jag lyfte på bokförlaget och höll det framför mig så kände jag inget spark alls, inget joy. Så jag tog ner det i mindre beståndsdelar i hopp om att det skulle kännas lite spark någonstans. Men ingenstans. Inte längre. Jag kunde inte för mitt liv känna att jag hade några planer eller visioner kvar för att driva bokförlag.

Så jag gjorde som Marie Kondo säger att man ska göra, jag tackade för alla fina stunder och släppte taget. Stängde dörren.

Låter det dramatiskt? Jo, för mig var det dramatiskt. Seriöst Förlag har varit den röda tråden genom hela mitt vuxna liv. Såklart det känns när man släpper taget om någonting sådant. Inte för att det jag byggt var något imperium, men det var min identitet.

Men nu blickar jag framåt och jag känner joy för så otroligt mycket annat.

Skrivarkurser och skrivhandledning! Att få möta skribenter i deras skrivprocesser och få följa texter som växer fram och breder ut sig är väldigt spännande. Varje kurs och varje skrivhandledning blir dessutom unik och trots att jag varit kursledare i elva år känns varje nystart som en kul utmaning.

Skrivworkshops och författarbesök! Att få möta barn i deras skrivande, att lyssna till deras tankar om skrivandet och lyssna till deras texter är mäktigt.

Biblioteksutveckling! Jag skojar inte ens när jag säger att det är SPARK JOY på biblioteksutveckling för mig. Särskilt när det kommer till möjligheterna och utmaningarna i bibliotekens fysiska rum.

Och ja ... allra mest JOY till skrivandet. Att få utforska mitt eget skrivande i nya former, det vill jag göra mer.

Allt det.

Jag ska göra det nu.

Allt det.

Nu är det min tur.