Självledarskap och dubbel espresso

På den där resan till Köpenhamn, som jag berättade om i ett tidigare blogginlägg, tog jag med mig "Självledarskap för kulturskapare - En metodbok som utvecklar din skapande och konstnärliga verksamhet". Den består av fem kapitel med olika teman. Fylld med reflektionsövningar och praktiska övningar.

Jag tog verkligen sats på att ta mig an den. Jag tänkte: nu ska jag ta tag i grejer, nu ska det bli långsiktiga visioner, strategiska beslut, mätbara mål, tydlig budget som följs upp och så vidare. En tydlig plan helt enkelt.

Så jag packade ner boken i ryggsäcken. Tog mig till Lille Petra Café. Beställde lunch. Tog upp boken, tog upp pennan. Började läsa. Åt lunch samtidigt. Och när jag kom till sida 13, till den första reflektionsövningen, tog det stopp. Bom stopp.

Reflektionsövningen gick ut på att jag skulle flödesskriva utifrån början på meningen: "Jag vill utveckla ...".

Det va helt blankt. Vad vill jag utveckla?

Jag promenerade vidare genom Köpenhamn. Drack dubbel espresso. Tänkte att tankarna skulle kickas igång då. Men inte. På hela resan tog jag mig aldrig förbi sida 13. Men jag fortsatte bära runt på boken i ryggsäcken. På så vis va jag väldigt dedikerad.

Sen tog jag mig an boken igen, typ tre månader senare. Då bottnade det mer i en känsla av att herrejösses, nu måste jag ta tag i det här med visioner och mål. Och på ett sätt va jag väl kanske lite mer redo på något vis i tankarna. Så ganska så lindrigt tog jag mig förbi sida 13 (jag hade ju ändå tänkt på den där frågan i tre månader), och sedan tog jag mig igenom alla andra sidor också. Det tog lite tid, men det va det värt. För nu har jag en plan.