Lycklig kickoff i Umeå
Förra veckan var jag i Umeå på fem dagars kickoff med mig själv där prio ett var "Ölandstokar och nollåttor". Jag tog dagtåget upp, tio timmar tog det och jag läste nonstop. Det är härligt när man får till läsflow när man ändå inte har annat inbokat i tio timmar. Så jag läste och läste och någonstans i linje med Sundsvall somnade jag till med en bok om Hilma af Klint i handen, ryktes upp från sömnen oklart antal minuter efter och i Örnsköldsvik gick min tåggranne av och önskade mig en lycklig resa. Mer spännande än så var inte resan och tåget var i tid.
Första morgonen satte jag mig på konditori och strukturerade anteckningar från mobilen och lösa lappar som hör till olika projekt. Bland annat skapade jag ett nytt dokument, med en endaste mening som är början på ett nytt projekt.
Därefter ägnade jag mig åt "Ölandstokar och nollåttor". Varvade skriva med att promenera i Umeå och tänka på skrivandet. För det är så jag jobbar, jag testar inte idéer på papper utan i mitt huvud. Jag kan tänka igenom långa replikskiften och sen är det som att jag går till datorn för att skriva ner.
Jag satt mycket på Umeå stadsbibliotek och skrev, utsikten var maffig men ändå fanns en stillhet som passade så fint till skrivandet. Strax efter att den här bilden togs fick jag dock avbryta skrivandet eftersom det plötsligt föll tårar och jag ville inte ta reda på vad tårarna handlade om på ett tyst bibliotek utan istället promenerade jag runt med Säkert! i lurarna. Jag kom fram till att det mest handlade om att vara inne i en skrivprocess som jag lagt så otroligt mycket tid och kraft i, där mycket tid och kraft måste adderas för att det ska bli klart. Ibland överväldigas jag av det, på timmarna som läggs ner utan att det ger garanti för slutreslutatet.
Förutom skrivandet hann jag med Kvinnohistoriskt museum, jag såg "The Wife" på bio, var på jazzklubb och glodde en hel del på böcker. Bland annat på Bokcafé Pilgatan (ovan i bild).
För att sammanfatta det hela så blev det som min tåggranne önskade mig, en lycklig resa. Detta trots att jag kände mig riktigt risig sista kvällen och det eskalerade på hemresan, sen har jag varit sängliggande i fyra dagar med feber och hosta. Men själva kickoffen var det jag önskade mig, den tog mig ett steg närmare slutet på min bok.
Ps. Mer om kickoffen finns på Instagram!